novell
En novell är en slags berättelse som ska inledas tvärt, mitt
i handlingen ofta med tillbakablickar på vad som hänt tidigare.
Texten är kort. Den är koncentrerad till en händelse som utspelas under kort
tid. Antalet personer är litet. Miljön och personers yttre
egenskaper beskrivs kortfattat. Läsaren får följa en persons tankar, hur
den känner sig och beter sig. Novellen skrivs oftast i tredje person (han,
hon).
Slutet innehåller oftast en poäng och knyter an till novellen
början.
(Katrinne Bylund, www.lektion.se)
Novellreceptet
När man skriver en novell kan man gå efter detta recept!
- Novellen är en relativt kort berättelse - Handlingen börjar direkt, som att hoppa på ett tåg... - Det rör sig kring en eller ett fåtal personer - Det förekommer en eller ett fåtal platser - Ett ämne eller en konflikt som utvecklar sig i novellen - Novellen utspelar sig under en kort tid - Tillbakablickar berättar bakgrunden - Koncentrera innehållet så att det inte blir några sidospår - Vanligt med inre monologer. Det betyder att läsaren får följa huvudpersonens tankar. - Slutet ska vara oväntat eller tankeväckande (en poäng). Även öppna slut förekommer.
Eftersom att novellen är en så pass kort berättelse så följer det en egen dramaturgisk kurva:
i handlingen ofta med tillbakablickar på vad som hänt tidigare.
Texten är kort. Den är koncentrerad till en händelse som utspelas under kort
tid. Antalet personer är litet. Miljön och personers yttre
egenskaper beskrivs kortfattat. Läsaren får följa en persons tankar, hur
den känner sig och beter sig. Novellen skrivs oftast i tredje person (han,
hon).
Slutet innehåller oftast en poäng och knyter an till novellen
början.
(Katrinne Bylund, www.lektion.se)
Novellreceptet
När man skriver en novell kan man gå efter detta recept!
- Novellen är en relativt kort berättelse - Handlingen börjar direkt, som att hoppa på ett tåg... - Det rör sig kring en eller ett fåtal personer - Det förekommer en eller ett fåtal platser - Ett ämne eller en konflikt som utvecklar sig i novellen - Novellen utspelar sig under en kort tid - Tillbakablickar berättar bakgrunden - Koncentrera innehållet så att det inte blir några sidospår - Vanligt med inre monologer. Det betyder att läsaren får följa huvudpersonens tankar. - Slutet ska vara oväntat eller tankeväckande (en poäng). Även öppna slut förekommer.
Eftersom att novellen är en så pass kort berättelse så följer det en egen dramaturgisk kurva:
Två filmer om hur du skriver noveller
publicerade utav Lindänge skolan
En svensk klassisker
Ett halvt ark papper
av: August Strindberg
Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en
ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se
om han glömt något.
- Nej, han hade icke glömt något, absolut
ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på
det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen, satt ett
halvt ark papper fastnubbat; och det var fullskrivet med flera stilar, somt
redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela
denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han
ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark
papper.
Han tog ner arket; det var sådant där solgult
konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och
lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn
han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret - 15 11. Det såg ut
som ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete. Det
heliga arbetet, som gav brödet, hemmet och makan, grunden till existensen. Men
det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en
annan bank, dock efter en kort tid av mycken
oro.
Så kom det. Blomsterhandeln och hyrkusken. Det
var förlovningen, då han hade fickan full av pängar. Därpå: möbelhandlarn,
tapetserarn: han sätter bo. Expressbyrån: de flytta in. Operans biljettkontor:
50 50. De äro nygifta och gå på Operan om söndagarna. Deras bästa stunder då de
själva sitta tysta, och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan
ridån.
Här följer ett mansnamn, som är överstruket. Det
var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som icke kunde bära lyckan,
utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är
det!
Här synes något nytt ha inträtt i makarnes liv.
Det står, med en fruntimmershand, och blyertspenna: "Frun". Vilken fru? - Jo,
den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så
tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren.
Under hennes namn står Doktor L. För första gången dyker här upp namnet på en
släkting. Det står "Mamma". Det är svärmodren, som diskret hållit sig undan för
att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund, och kommer med
glädje, efter som hon behövs.
Här börjar ett stort klotter med blått och rött.
Kommissionskontoret: jungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas.
Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri.
Kryddbon, slaktarn etc. Huset börjar skötas per telefon; då är husmodren icke på
sin plats. Nej. Ty hon ligger till
sängs.
Det som sedan följde kunde han icke läsa, ty det börjar skymma för hans ögon, som
det måtte göra för den drunknande på havet, när han skall se igenom salt vatten.
Men där stod: Begravningsbyrån. Det talar ju nog! - En större och en mindre,
underförstått, kista. Och i parentes var skrivet: av stoft. Sedan stod där intet
mer! Stoft slutade det med; och det gör det. Men han tog solpapperet, kysste det
och lade det i sin bröstficka. På två minuter hade han genomlevat två år av sitt
liv.
Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom
sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock
ägt det skönaste. Hur många arma, som aldrig fått det!
av: August Strindberg
Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en
ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se
om han glömt något.
- Nej, han hade icke glömt något, absolut
ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på
det han upplevat i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen, satt ett
halvt ark papper fastnubbat; och det var fullskrivet med flera stilar, somt
redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela
denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han
ville glömma stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark
papper.
Han tog ner arket; det var sådant där solgult
konceptpapper, som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och
lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vackraste namn
han då visste, därför att det var hans fästmös. Och numret - 15 11. Det såg ut
som ett psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete. Det
heliga arbetet, som gav brödet, hemmet och makan, grunden till existensen. Men
det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en
annan bank, dock efter en kort tid av mycken
oro.
Så kom det. Blomsterhandeln och hyrkusken. Det
var förlovningen, då han hade fickan full av pängar. Därpå: möbelhandlarn,
tapetserarn: han sätter bo. Expressbyrån: de flytta in. Operans biljettkontor:
50 50. De äro nygifta och gå på Operan om söndagarna. Deras bästa stunder då de
själva sitta tysta, och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan
ridån.
Här följer ett mansnamn, som är överstruket. Det
var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som icke kunde bära lyckan,
utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är
det!
Här synes något nytt ha inträtt i makarnes liv.
Det står, med en fruntimmershand, och blyertspenna: "Frun". Vilken fru? - Jo,
den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så
tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren.
Under hennes namn står Doktor L. För första gången dyker här upp namnet på en
släkting. Det står "Mamma". Det är svärmodren, som diskret hållit sig undan för
att icke störa de nygifta, men nu påkallas i nödens stund, och kommer med
glädje, efter som hon behövs.
Här börjar ett stort klotter med blått och rött.
Kommissionskontoret: jungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas.
Apoteket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här rekvireras mjölk, tuberkelfri.
Kryddbon, slaktarn etc. Huset börjar skötas per telefon; då är husmodren icke på
sin plats. Nej. Ty hon ligger till
sängs.
Det som sedan följde kunde han icke läsa, ty det börjar skymma för hans ögon, som
det måtte göra för den drunknande på havet, när han skall se igenom salt vatten.
Men där stod: Begravningsbyrån. Det talar ju nog! - En större och en mindre,
underförstått, kista. Och i parentes var skrivet: av stoft. Sedan stod där intet
mer! Stoft slutade det med; och det gör det. Men han tog solpapperet, kysste det
och lade det i sin bröstficka. På två minuter hade han genomlevat två år av sitt
liv.
Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom
sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände att han dock
ägt det skönaste. Hur många arma, som aldrig fått det!
Länkar till exempel på novell
Jonas Hassen Khemiri:
http://www.expressen.se/kultur/tusen-ett-tusen-tva-tusen-tre/
http://www.expressen.se/kultur/tusen-ett-tusen-tva-tusen-tre/